Bearbetning av data – så går det till

Sveriges vattenmiljö har ambitionen att ge en bred men samtidigt detaljrik bild av miljötillståndet i såväl sötvatten som kust- och utsjövatten. För att få bästa möjliga rumsliga täckning hämtas data som rapporterats in till de nationella datavärdarna från både nationell och regional miljöövervakning. Ett annat mål är att bidra till en ökad användning av miljöövervakningsdata genom att gynna både kvalitetssäkring och att miljödata blir tillgängliga i en användbar form. För att bearbetningen av denna stora mängd data skall bli väl dokumenterad och reproducerbar baseras den på skript i välkända programvaror och standardiserade statistiska metoder och grafer. Speciellt läggs stor vikt vid att skapa tydliga dataflöden från utförare av miljöövervakning till presentation på webben. Vidare granskas alla data på ett systematiskt sätt innan de sammanställs i form av tidsserier och läggs ut på webben.

All rådata laddas ner och granskas

Bearbetningen av data inleds normalt med att rådata laddas ner från berörda datavärdar. När det gäller data från svensk akvatisk miljöövervakning är dessa SMHI, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SGU (Sveriges geologiska undersökning). I samband med importen sker även en granskning av att all data som förväntas vara med i nedladdningen faktiskt har lagts in i datavärdens databas. Vidare justeras vissa dataformat för att underlätta fortsatt dataanalys med valfri statistisk programvara.

I några fall hämtas även bearbetade data från datavärd eller utförare av miljöövervakning. Detta gäller till exempel miljögifter i biota, där datavärdens databas håller på att omorganiseras, och uppskattningarna av fiskbeståndens storlek, där hanteringen av rådata bedömdes kräva särskild expertkompetens.

En grundläggande kvalitetsgranskning av enskilda mätvärden förutsätts ha skett hos utförare och datavärd. Inom Sveriges vattenmiljö inriktas därför granskningen på att undersöka om variationen i tid och rum är rimlig. För detta ändamål genereras i statistikprogrammen SAS och R ett stort antal tidsseriegrafer som sedan granskas visuellt. Vidare utnyttjas ett geografiskt informationssystem (QGIS) för att kontrollera, komplettera och sammanställa kopplingar av mätvärden till vattenförekomster och bedömningsområden. Fördjupade analyser av datakvalitet utförs om det finns indikationer på allvarliga kvalitetsproblem. Detta gäller speciellt beräkningarna av kvalitetsindex (BQI) för bottenfauna i marina miljöer.

Ett exempel på hur det kan se ut. Här klorofyll-a i kustvattenförekomsten Gullmarn centralbassäng.

Presenteras som tidsseriegrafer

Presentationen av data på webben bygger på tidsseriegrafer av årsvärden per vattenförekomst eller bedömningsområde enligt de principer som fastlagts inom vattenförvaltningsförordningen. Dessa grafer visar numeriska värden i form av koncentrationer, mängder, antal mm. Ursprunget av data (nationell eller regional miljöövervakning) markeras i anslutning till respektive graf. De formella statusklassningarna av vattenförekomsterna, där sådana finns, görs tillgängliga genom länk till VISS (Vatteninformationssystem Sverige).

Om inget annat sägs visas endast tidsseriegrafer för de variabler och vattenförekomster där det finns minst 10 årsvärden. Denna begränsning gäller också de statistiska trendanalyserna. För att avgöra om det finns en uppåt- eller nedåtgående trend under den tidsperiod som visas på grafen utförs så kallade Mann-Kendalltester som enbart utnyttjar rangordningen mellan de observerade värdena och därför inte är så känsliga för enstaka starkt avvikande mätvärden. För att tydliggöra pucklar och andra icke-linjära trender anpassas också mjukt varierande trendkurvor till årsvärdena. Detta sker med hjälp av så kallade GAM-modeller. Skript för trendanalyserna finns tillgängliga i statistikprogrammet SAS och programmeringsspråket R.

Samtliga årsvärden som utnyttjas för grafer eller trendanalyser görs tillgängliga för nedladdning. Även graferna i sig går att ladda ner eller skriva ut. I samband med graferna kommer den berörda variabeln också att beskrivas i text, som förklarar varför denna är intressant att följa över tid och vad det kan säga om miljötillståndet.

Lunchseminarium på Havs- och vattenmyndigheten

Den 5 december kommer webbprojektet Sveriges vattenmiljö presenteras under ett lunchseminarium på Havs- och vattenmyndigheten. Tanken är att ge en lägesrapport och skapa delaktighet i projektet. Personer både från den söta och salta sidan kommer att finnas på plats, och berätta om arbetsprocess, datahantering och tillståndsbeskrivningar. Det kommer också bli en liten ”rundvandring” på webben, som den ser ut just nu.

Den huvudsakliga målgruppen för seminariet är uppdragsgivande myndigheter, men representanter från andra intressenter har möjlighet att delta via länk. Är du intresserad, hör av dig till Angelina Olsson på HaV, så delger hon dig länken till mötet.

Praktisk info: Angelina Olsson, angelina.olsson@havochvatten.se, tfn 010-6986203
Plats: möteslokal Åskan, Havs- och vattenmyndigheten, Gullbergs strandgata 15, Göteborg
Tid: kl 12.00–13.00, onsdag den 5 december

För den särskilt intresserade finns det möjlighet att stanna kvar i Åskan till kl 14.00 för vidare diskussion.

Redaktionsmöte på Askölaboratoriet

Den 20-22 november hade redaktörerna, som kommer från Umeå i norr till Göteborg i söder, ett intensivt arbetsmöte på Askö. Ganska ensamma den här årstiden, kunde gruppen fördjupa sig i texter och publiceringsverktyg. Det är väldigt spännande att se hur artiklar och tillståndsrapporter växer fram i webbmiljön. Och miljön utanför fönstret var det heller inget fel på!

Lanseringen flyttas fram

Nyligen gick information ut till alla som jobbar inom miljöövervakningen om att lanseringen av webbplatsen Sveriges vattenmiljö flyttas fram, från december 2018 till maj 2019. Projektet omfattar många delar, många personer, nya arbetssätt och kräver både tid och tålamod från alla inblandade. En lansering våren 2019 skulle ge oss den tid vi behöver för att göra klart första versionen och granska den, samt förbereda för en lansering som ger oss den skjuts vi behöver in i framtiden!

Beslutet från styrgruppen för Sveriges vattenmiljö:

  • Vi flyttar lanseringen till Havs- och vattenforum i maj 2019.
  • Vi genomför ytterligare ett Vattenmiljöseminarium, lämpligen i mars 2019.
  • Vi möjliggör en granskningsperiod, där webben kan granskas och förankras.

Av praktiska skäl jobbar vi i första versionen av webbplatsen med ett urval av mätvariabler. Efter att första steget tagits och projektet utvärderats och landat i en långsiktig plan, kan fler variabler läggas till. En uppdatering med färska data och tillståndsbeskrivningar kan sedan ske årligen. Nya, intressanta temaartiklar kan dock publiceras oftare än så.  Uppslag till sådana är alltid välkomna!

Just nu är vi inne i en intensiv fas  både när det gäller data och tillståndstexter. Mycket av den skriptbaserade dataanalysen är på granskning. Kartpresentationen förfinas och utvecklas för att kunna visa även sötvatten. Mer om detta kommer senare under hösten!

Grov tidsplan fram till lansering

ATT GÖRA BETATEST 2019 LANSERING 2019
Dataleveranser/kartgrafer 1 feb
Nya temaartiklar 15 feb
Artiklar Havet/Sötvatten 15 feb
Tillståndsrapporter blå och grön 1 mars
Kartan filter/grafer/texter 1 mars
Betatest/granskning mars
Vattenmiljöseminarium mars
Beskrivning av miljöövervakning 15 april
Kringsidor/rörligt material 15 april
Plan för distribution 15 maj
Fångat upp granskningskommentarer 1 maj
Lanseringsplan 1 maj
Pressmeddelande/nyhetsbrev slutet maj
Lansering Havs- och vattenforum   slutet maj

Nu är jobbet med texterna igång!

Webbplatsen Sveriges vattenmiljö kommer att bestå av olika slags texter. Några är av mer allmän och beskrivande art, som förklarar syfte och sammanhang (kommer främst ligga under en ingång vi kallar ”Värt att veta om vatten”). Andra ska beskriva generell trendutveckling för olika mätvariabler (under ingången ”Vattentrender”). En viktig del på webbplatsen är också det vi kallar tillståndsrapporter, som arkiveras och uppdateras regelbundet. Dessa ligger samlade på ingången ”Så mår våra vatten”.

Det ska vara lätt att hitta till sajtens kärna, beskrivningarna av miljötillståndet baserat på miljöövervakningens resultat. Därför kommer det att ligga ”stickyverktyg” i botten på webbplatsens sidor som hela tiden visar vägen in i rapporterna. De skulle kunna se ut så här:

Överblick av miljötillståndet

Det kommer att finnas rapporter på två olika skalor. Dels en mer övergripande del som sammanfattar miljötillståndet utifrån olika miljöteman: övergödning, klimat, miljögifter, mångfald, fisk, försurning. Arbetsnamnet för denna är ”överblick/den blå rapporten”. Här är det framför allt miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet och SLU som ansvarar för texterna. Bedömningarna baseras på tillgänglig övervakningsdata och aktuell forskning, och redovisar också referenser. Arbetsprocessen för den blå rapporten är igång och ett första textutkast ska vara klart i september/oktober.

 Och fördjupning…

Förutom att vi ger den stora bilden kommer tillståndet att beskrivas lite mer detaljerat. Denna del går att jämföra med de gröna sidorna i Havetrapporten, (för hav-sidan, motsvarande texter saknas för sötvatten). Vi kallar detta för ”djupdykning/den gröna rapporten”. Exempel på teman eller grupper som beskrivs här är säl och växtplankton. I den inledande sammanfattningen beskriver vi  till exempel växtplankton på ett sätt som passar för både söta och salta vatten. Efter denna del kommer nationella texter uppdelade på typ av vattenmiljö: Grundvatten – Sjöar och vattendrag – Hav. Först när man har valt vattenmiljö kommer texter som beskriver skillnader mellan olika områden.

Textmall

Redaktionen har tagit fram en grundmall för hur dessa fördjupande texter kan byggas upp. Texterna ska vara anpassade för webben och består av olika delar, som var och en är ganska korta. Det finns möjlighet att ha med ett fåtal bilder och figurer som kan beskriva situationen på ett sammanfattande vis.

Redaktörerna kommer nu att skissa på ett första förslag på text, som sedan bollas med experterna,  de som utför miljöövervakning och andra. Detta för att texter ska presenteras på ett enhetligt sätt och att arbetet ska komma igång på bred front. Sakta men säkert kommer webben sedan att börja fyllas med färskt material om miljötillståndet i våra vattenmiljöer!

Andra typer av texter

Det kommer också att finnas andra typer av texter på webbplatsen. Dels de som nämndes ovan i avdelningen ”Värt att veta om vatten”, som förklarar sådant som ”varför mäta i vatten?”, ”hur fungerar miljöövervakningen?”, ”vad menar vi med från källa till hav?” och så vidare. Det kommer såklart också att finnas beskrivningar av arbetet som ligger bakom webbplatsen och hänvisningar till relevanta myndigheter, portaler och databaser.

Det kommer också att finnas en ”Kunskapsbank”, med intressanta artiklar skrivna av experter, som behandlar olika vinklar och slutsatser som kan dras utifrån miljöövervakningen. Även här vill vi lyfta fram konceptet ”från källa till hav” och hitta samband mellan olika vattenmiljöer och undersökningsprogram.  I kunskapsbanken kommer också redan publicerade artiklar från rapporterna Havet och Sötvatten att återfinnas. Och allt blir sökbart, samt kan filtreras utifrån de miljöteman vi jobbar med.

Vi planerar också för ett lite mer publikfriande inslag, i form av en återkommande faktaruta/presentation av saker från våra vatten som man kan äta. Gärna lite udda grejer, som man inte tänker på som mat. En kort presentation av till exempel manet, följt av ett recept, tror vi kan bli ett roligt mervärde till webbplatsen!

Intressanta samtal på Havs- och vattenforum

Så här såg montern ut innan inspirationstorget öppnade för mingel och samtal! Många kom förbi och var nyfikna på projektet. Ett stort antal intressenter fanns representerade på forumet, och det var mycket givande att få input från personer som jobbar inom vattenvårdsförbund, länsstyrelser, kommuner, publika arenor och nationella myndigheter. Nyfikenhet och förväntan inför vad detta kan bli, blandades med frågor och funderingar. Men att det behövs en plattform där kunskap om våra vattenmiljöers tillstånd kan förmedlas, och där unik och förädlad data kan presenteras, det var alla överens om.

Några av kommentarerna

  • Lägg till ytterligare ett miljötema: Fysisk påverkan. Detta är särskilt viktigt i sötvatten.
  • Viktigt med kopplingen till VISS (som redan finns som API-länk)! Bra att länka även till andra system/presentationsverktyg. Guida och visa vägen!
  • Ta hand om kommunernas data. Här finns massor av bra underlag som används för dåligt idag.
  • Att det är svårt att hitta lämplig geografisk indelning av sötvatten bekräftades. Handlar mer om typologi än geografi. Men skulle vara intressant att se ett förslag och bra att bygga texter utifrån!
  • Vattenvårdsförbunden vill ha tillgång till specifika kartskikt. Kanske fixa kartan som öppen data?
  • Koppling till nationella miljömål, men kanske också till de globala miljömålen?
  • Vi borde jobba på att få en tydligare koppling till beräkningsverktyget som tas fram utifrån resultaten i projektet WATERS.
  • En plan för framtiden och fortsatt utveckling måste finnas.


Bild: Havs- och vattenmyndigheten, Havs- och vattenforum 2018.

Sveriges vattenmiljö på Havs- och vattenforum

Den 16-17 maj är det dags för Havs- och vattenforum, HaV:s årliga konferens för vattenfolk i Sverige. Temat är ”från källa till hav” med särskilt fokus på Östersjöområdet. Projektet Sveriges vattenmiljö kommer att presenteras under torsdagens ”speakers corner/inspirationstorg” och till detta har vi tryckt upp fint material till montern. Med detta kommer vi visa upp projektet, som vi tillsammans jobbar fram! Marie Svärd, Maria Lewander (redaktörer Havsmiljöinstitutet) och Angelina Olsson (Havs- och vattenmyndigheten) kommer att finnas i montern, kanske tillsammans med fler?

Montermaterial till Havs- och vattenforum
Montermaterial till Havs- och vattenforum.

Här bloggar vi om webbprojektet Sveriges vattenmiljö!

Utvecklingen av en virtuell plats där tillståndet i Sveriges vattenmiljöer ska presenteras, från källa till hav, är en ganska komplex historia. Arbetet innefattar många olika intressenter, där myndigheter, akademi och konsultföretag som utför miljöövervakning ska jobba tillsammans för att nå en överskådlig och begriplig presentation av läget – i både grundvatten, sjöar, vattendrag och hav. Underlaget bygger framför allt på miljöövervakning, men aktuella forskningsresultat och andra källor vägs också in. För att du som på något sätt är en del av processen, eller som bara är nyfiken på hur arbetet framskrider, ska kunna hålla dig uppdaterad har vi skapat denna blogg. Här kommer vi att regelbundet informera om små och stora framsteg!

I menyn högst upp i bloggen finns lite grundläggande information om projektet, samt kontaktuppgifter. Vill du inte ha ett mail som påminner om nya blogginlägg kan du avregistrera dig längst ner i mailet. Kolla ovanför logotypen MailChimp. Väljer du att vara kvar får du automatiskt ett mail varje gång det kommit ett nytt inlägg.