Sveriges vattenmiljö

I förra veckan skickades det ut ett gammalt inlägg från bloggen för Sveriges vattenmiljö, om Vattenmiljöseminariet som hölls i januari. Det var inte meningen att detta skulle gå ut, men nu blev det så ändå. Vi ber om ursäkt för förvirringen, men nu har vi istället lite färska nyheter att komma med.  

Nu drar vi nämligen igång uppdateringen av data och tillståndstexter på sajten! Med smakprov från olika miljöteman kommer vi under kommande veckor ge er inblickar i det senaste om tillståndet i Sveriges vattenmiljöer. Det blir resultat från miljöövervakningen i både sjöar, vattendrag och hav. I år presenterar vi också några nya variabler i kartan som berättar för oss hur våra vatten mår –  små kiselalger på stenar i vattendrag, bottendjur i sötvatten och påverkan på kräftdjuret vitmärla. Även marin bottenvegetation finns nu presenterad på sajten. 

Häng med och lär dig massor om miljön och livet i våra vatten! 

https://www.sverigesvattenmiljo.se/ 

Gäddan – en svårfångad favorit

Vi inleder med en fisk som är lite svårfångad i övervakningssammanhang, i alla fall i sjöar. Låt oss presentera gäddan, som om är ny art i fokus.

Läs om gäddan här!

Den 24-25 januari var det äntligen dags för ett Vattenmiljöseminarium igen. Seminariet där miljöövervakningen och dess resultat står i fokus, och där det viktigaste syftet är att utbyta kunskaper och att knyta tätare kontakter mellan alla som arbetar med miljöövervakning i våra sjöar, vattendrag och havsområden.

Inom miljöövervakningen görs varje år tusentals mätningar som bland annat berättar om tillståndet i våra vatten. Krymper gäddbestånden? Varför minskar gråsälen i Stockholms skärgård, liksom knubbsälen i både Skagerrak och Kattegatt? Och hur står det till med näringsämnen, temperaturer, miljögifter, fiskar, kräftor och inte minst de små, små planktonen i våra sjöar och hav?

Det var första gången på tre år som alla kunde ses igen, den här gången i Stockholm. På programmet rymdes bland annat föreläsningar om utveckling av övervakningsmetoder, övervakning med satellit och drönare, samt exempel på hur övervakningsdata från landets sjöar, vattendrag och havsområden kan redovisas och tillämpas. I form av en stor resultatkavalkad serverades besökarna även de senaste årets viktigaste övervakningsresultat. Dessa resultatdragningar följdes av diskussioner i självvalda intressegrupper.

Läs mer om Vattenmiljöseminariet och ladda ner presentationer

 

Idag den 29 september lanseras en tre minuters rundvandring på webbplatsen (youtube-länk nedan), som också kommer inleda ett temadiskussionspass på Miljöövervakningsdagarna. Kanske ses vi där?

Sveriges vattenmiljö
– vägen från data till analys och visualisering

 

De frågor vi tänkt föra samtal kring:

1. Vad vill du se mer av, och vad kan du själv bidra med?
   Geografisk upplösning, variabler, artiklar, miljöproblem, analysverktyg…
2. Hur kan vi bättre beskriva/integrera tillståndet vid kusten?
   Hur skulle vi kunna jobba? Vilka kan bidra? Var kan vi börja? Ett geografiskt område?
3. Hur kan arbetet med en webbplats som Sveriges vattenmiljö öka kvaliteten på data?
   … och i förlängningen kvaliteten på kunskap och beslut?

Sist ut serien av nedslag på webbplatsen Sveriges vattenmiljö vill vi bjuda på en helt färsk artikel om havets nyttiga ängar. Art i fokus är ålgräs – blomväxten som lever på havets mjukbottnar.

Ålgräset är namnet till trots inget gräs. Däremot är dessa blomväxter närmare släkt med växter på land än de alger man hittar i havet. De växer, blommar och pollineras under havsytan och bildar täta undervattensängar på grunda mjukbottnar. Ålgräsängarna fyller en viktig ekologisk funktion och bidrar med ekosystemtjänster som går att likställa med tropiska skogar på land.

Läs om Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar

Relaterade artiklar:

Marina kolsänkor livsviktiga för ekosystem och klimat

Friska sjögräsängar motverkar klimatförändringar

På Sveriges vattenmiljö finns förutom tillståndsrapporter en karta där du kan se hur tillståndet i Sveriges vatten förändrats över tiden – tidstrender. I dagsläget går det att se tidstrender för närmare 140 olika mätvariabler vid totalt omkring 3000 provplatser. Många av de presenterade variablerna mäts både i sötvatten och saltvatten, medan en del av dem är specifika för en viss vattenmiljö.

Som användare kan du filtrera fram de mätvariabler du är intresserad av i en viss vattenmiljö, eller i en viss geografisk region.

Presentationen av tidstrender bygger på årsvärden per station, vattenförekomst eller bedömningsområde. Sötvattensdata redovisas enbart per station, medan marina data oftast redovisas i två steg. Först visas grafer per vattenförekomst, där data från olika stationer har olika färg, och därefter kan du klicka dig vidare till grafer för enskilda stationer. Mätvärden som inte kunnat kopplas till någon station i det nationella stationsregistret visas inte alls i Sveriges vattenmiljö.

Data som ligger till grund för graferna har hämtats från olika nationella datavärdar och kommer från nationell och regional miljöövervakning samt recipientkontroll, där data kvalitetssäkrats av sina respektive utförare före leverans till datavärden.

Om det finns en officiell statusklassning för en vattenförekomst för en mätvariabel, hittar du en länk direkt till databasen VISS, som presenterar denna typ av uppgifter. Du får också länkar till beskrivningar av mätvariabeln och senaste tillståndsrapporten.

Kika på kartan

Läs mer om hur datahanteringen går till

 

Ett långvarigt överfiske har gjort att torskfiskar och broskfiskar i havet fortfarande är på historiskt låga nivåer. I Östersjön har storspiggen de senaste åren ökat markant. I Vättern minskade tidigare bestånden av röding på grund av ett kraftigt fiske men nu håller beståndet på att återhämta sig, tack vare flera fiskereglerande åtgärder.

– Särskilt alarmerande är läget för torsk där den fortsatt kritiska situationen för bestånden i Östersjön, Kattegatt, Nordsjön och Västkustens skärgårdsområden nu även kommit att omfatta torsken i Öresund; säger Håkan Wennhage på Sveriges lantbruksuniversitet.

Sedan 1970-talet har bestånden av sötvattensarter som abborre och mört ökat i Östersjöns kustområden, medan bestånden av saltvattensarter minskat. Detta sammanfaller med att kustvattnen blivit allt varmare. Under senare år ser vi dock en generell minskning av rovfisken gädda och i flera områden även abborre. Samtidigt ökar mörten och andra karpfiskar i många områden. En främmande art som etablerat sig vid svenska kusten upp till Gävletrakten är den svartmunnade smörbulten.

Sötvattensmiljöer är hårt utsatta, både för en rad olika mänskliga aktiviteter samt andra miljö- och klimatförändringar. En utbyggd vattenkraft har till exempel påverkat flera arter, som bland annat lax, öring och ål, negativt. Förutsättningarna för fisk i sjöar och vattendrag i landet är så varierande att det är svårt att dra generella slutsatser om beståndens tillstånd. Värt att notera är dock att det under 2019 inte hittades någon 1-årig nors alls i Hjälmaren vid undersökningstillfället.

– Sommaren 2018 var extremt varm och kan ha påverkat norsens fortplantning i Hjälmaren negativt, eftersom det saknas djuphålor med kallt vatten under sommaren. Norsen, som är en kallvattenart, är känslig för högre vattentemperaturer, säger Sara Bergek på Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer om fisk och fiske på Sveriges vattenmiljö.

---

Relaterade artiklar:

Nors – nyckelspelare i en näringsväv nära dig

Havsvandrande fisk övervakas i indexälvar

Fria vattenvägar i Torneälven och Kalixälven

Storspiggen – en färgsprakande bråkstake

Ålen – en välkänd doldis

Originalet och nykomlingen – flodkräftan och signalkräftan

Hydroakustik i fisk- och miljöövervakning

Just nu pågår en debatt om sill/strömming i Östersjön, och i fredags kom nya råd från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Läs mer hos SLU via länkarna nedan.

• ”Sillbeståndet i Egentliga Östersjön fiskas för hårt” https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/5/sillbestandet-i-egentliga-ostersjon-fiskas-for-hart/
• FAQ om sill/strömming https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/faq-om-sill/

 

Belastningen av näringsämnen till havet har minskat, ändå är tillståndet när det gäller övergödning fortfarande mycket allvarligt. I sötvatten ger övergödningen fler giftiga algblomningar vilket kan ge problem för badande och påverka dricksvattenproduktionen.

I Östersjön är blomningar av cyanobakterier vanliga och i djupområdena är syrebristen rekordstor. En bidragande orsak till de fortsatta problemen är sannolikt att näringsämnen har ackumulerats i sedimenten över årtionden samt att inflöden av syrerikt vatten från Nordsjön minskat.

I Västerhavets kustområden fortsätter fintrådiga algmattor att öka i omfattning, med risk att kväva det viktiga ålgräset.
– Att algmattorna fortfarande utgör ett stort problem hänger sannolikt ihop med överfisket av torsk och att vi saknar stora rovfiskar i kustekosystemet. Utan torsken blir det för mycket småfisk och krabbor som äter upp de små kräftdjur som normalt äter upp algmattorna, säger Per Moksnes, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.

Utsläppen från punktkällor har till stora delar åtgärdats och idag är den största källan till övergödning diffust läckage från jordbruksmark. Mark-vattensystemen är tröga och det tar lång tid innan åtgärder får effekt hela vägen ut.
– Marker kan vara övergödslade och diken, sjöar och vattendrag är påverkade från tidigare belastning som nu läcker ut. Det gör att övergödning är den största anledningen till att vattenförekomster i sötvatten inte uppnår god status. Det finns potential till ytterligare åtgärder för att minska belastningen från jordbruksmarken till ytvatten. Det säger Jens Fölster, forskningsledare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Övergödning leder till genomgripande förändringar i hela ekosystem och anses vara en av samhällets största miljöutmaningar. Därför fokuseras också mycket av miljöövervakningen på att studera övergödningen. Detta görs bland annat genom att följa näringshalterna i vattnet, men också genom att undersöka hur växt- och djurliv påverkas.

Läs mer om övergödning på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning

Hanöbukten visar på behovet av ekosystembaserad förvaltning

Daglig koll på sommarens algblomning

Långa betydelsefulla tidsserier från våra flodmynningar

Göta älv – en resa med vattnets kemi från källa till hav

Tillståndsrapport för näringsämnen

 

Om väderhändelser drabbar livet i våra vatten i stunden, så gör förändringar i klimatet det på lång sikt. Och den tydliga trenden är att Sveriges sjöar, vattendrag och hav blir allt varmare. Med uppvärmningen följer bland annat att havsvattenståndet stiger och att perioden med isläggning blir kortare. Djur och växter tvingas ändra sina utbredningsområden.

Temperaturhöjningen i våra kust- och havsvatten går snabbare än för världshaven i genomsnitt. Den är ungefär tre gånger så snabb här, vilket innebär en ökningstakt på cirka 0,4 grader per årtionde. Under januari till mars 2020 var svenska hav anmärkningsvärt varma, och för flera stationer registrerades de hittills högsta minimitemperaturerna.

– I våra tidsserier ser vi fler värmeböljor nu än tidigare, och vi ska förvänta oss att de blir ännu vanligare framöver, säger Jonathan Havenhand, forskare vid Göteborgs universitet och en av experterna bakom tillståndsrapporten om klimat.

Mängden nederbörd har ökat och i delar av Östersjön syns en utsötning jämfört med hur det såg ut på 1960-talet.

För sjöar och vattendrag är uppvärmningen mest påtaglig under sommaren, vilket ger ökad risk för syrebrist i sjöarnas bottenvatten, som påverkar kallvattensarter som till exempel siklöja. Kallvattensarter som lax och öring i våra älvar påverkas också negativt av uppvärmningen.

Förändrade mönster i temperatur och nederbörd påverkar också mängden och kvaliteten på det grundvatten som bildas.

Den enda långsiktiga lösningen för att åtgärda uppvärmningen av våra vatten är att minska de globala utsläppen av koldioxid.

Läs mer om klimat på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö

Marina kolsänkor livsviktiga för ekosystem och klimat

Ingen har dött av ett medelvärde

Vattnets egenskaper

Nors – nyckelspelare i en näringsväv nära dig

 

Vädret och dess växlingar engagerar de flesta av oss. Och under senare år har det verkligen varit något att snacka om. Rekord efter rekord läggs på listan över väderhändelser som sticker ut. Vädret påverkar inte bara oss människor,  utan i hög grad livet i våra vatten.

På Sveriges vattenmiljö presenteras föregående års väder i en särskild väderrapport. År 2020 var rekordvarmt, med den högsta medeltemperaturen som hittills uppmätts. På de flesta håll var nederbördsmängderna större än normalt. Den mycket milda vintern gjorde också att havsisutbredningen var den minsta som noterats sedan början av 1900-talet. Det milda vädret och riklig nederbörd i början av året ledde till ovanligt höga vattenflöden och många översvämmade vattendrag.

Läs om väder på Sveriges vattenmiljö

Vädret 2020

Vädret 2019

Vädret 2018

Ingen har dött av ett medelvärde

Daglig koll på sommarens algblomning

 

Rik biologisk mångfald behövs för att upprätthålla ekologiska processer på jorden som är livsviktiga för vi ska få mat, rent vatten och ren luft. Detta uppmärksammas bland annat den 22 maj, då det är den biologiska mångfaldens dag.

Förändrade eller förstörda livsmiljöer är ett stort problem i både sjöar, vattendrag och hav, men det finns positiva förändringar också. Arter högt upp i näringskedjan, som säl och havsörn, har ökat under senare år. Några fiskbestånd har återhämtat sig, och i sötvatten ser vi att åtgärder för att motverka till exempel torrläggning, igenväxning, vattenreglering och vandringshinder gett effekt. 

– Det görs många åtgärder och förbättringar som ofta får en stor positiv effekt på lokal nivå. Men för att förbättra situationen behöver både omfattningen och takten i skydds- och åtgärdsarbetet öka, och att man tar ett större grepp och ser det ur ett ekosystemperspektiv, säger Eddie von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist och miljöanalyskoordinator för program biologisk mångfald vid SLU.

För läget är fortfarande allvarligt, och god miljöstatus nås inte för någon livsmiljö eller djurgrupp i svenska hav. Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats utan fortsätter att drabba våra ekosystem. I SLU Artdatabankens senaste bedömning har andelen granskade arter som rödlistats ökat sedan den förra.

Läs om mångfald på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö:

Ålen  – en välkänd doldis

Originalet och nykomlingen – flodkräftan och signalkräftan

Uråldrig geléklump gäckar forskarna

Storspiggen – färgsprakande bråkstake

Glasört – där hav möter land

Miljöförändringar och fiske påverkar näringsväven