Månad: maj 2021

 

Belastningen av näringsämnen till havet har minskat, ändå är tillståndet när det gäller övergödning fortfarande mycket allvarligt. I sötvatten ger övergödningen fler giftiga algblomningar vilket kan ge problem för badande och påverka dricksvattenproduktionen.

I Östersjön är blomningar av cyanobakterier vanliga och i djupområdena är syrebristen rekordstor. En bidragande orsak till de fortsatta problemen är sannolikt att näringsämnen har ackumulerats i sedimenten över årtionden samt att inflöden av syrerikt vatten från Nordsjön minskat.

I Västerhavets kustområden fortsätter fintrådiga algmattor att öka i omfattning, med risk att kväva det viktiga ålgräset.
– Att algmattorna fortfarande utgör ett stort problem hänger sannolikt ihop med överfisket av torsk och att vi saknar stora rovfiskar i kustekosystemet. Utan torsken blir det för mycket småfisk och krabbor som äter upp de små kräftdjur som normalt äter upp algmattorna, säger Per Moksnes, miljöanalytiker på Havsmiljöinstitutet.

Utsläppen från punktkällor har till stora delar åtgärdats och idag är den största källan till övergödning diffust läckage från jordbruksmark. Mark-vattensystemen är tröga och det tar lång tid innan åtgärder får effekt hela vägen ut.
– Marker kan vara övergödslade och diken, sjöar och vattendrag är påverkade från tidigare belastning som nu läcker ut. Det gör att övergödning är den största anledningen till att vattenförekomster i sötvatten inte uppnår god status. Det finns potential till ytterligare åtgärder för att minska belastningen från jordbruksmarken till ytvatten. Det säger Jens Fölster, forskningsledare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Övergödning leder till genomgripande förändringar i hela ekosystem och anses vara en av samhällets största miljöutmaningar. Därför fokuseras också mycket av miljöövervakningen på att studera övergödningen. Detta görs bland annat genom att följa näringshalterna i vattnet, men också genom att undersöka hur växt- och djurliv påverkas.

Läs mer om övergödning på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning

Hanöbukten visar på behovet av ekosystembaserad förvaltning

Daglig koll på sommarens algblomning

Långa betydelsefulla tidsserier från våra flodmynningar

Göta älv – en resa med vattnets kemi från källa till hav

Tillståndsrapport för näringsämnen

 

Om väderhändelser drabbar livet i våra vatten i stunden, så gör förändringar i klimatet det på lång sikt. Och den tydliga trenden är att Sveriges sjöar, vattendrag och hav blir allt varmare. Med uppvärmningen följer bland annat att havsvattenståndet stiger och att perioden med isläggning blir kortare. Djur och växter tvingas ändra sina utbredningsområden.

Temperaturhöjningen i våra kust- och havsvatten går snabbare än för världshaven i genomsnitt. Den är ungefär tre gånger så snabb här, vilket innebär en ökningstakt på cirka 0,4 grader per årtionde. Under januari till mars 2020 var svenska hav anmärkningsvärt varma, och för flera stationer registrerades de hittills högsta minimitemperaturerna.

– I våra tidsserier ser vi fler värmeböljor nu än tidigare, och vi ska förvänta oss att de blir ännu vanligare framöver, säger Jonathan Havenhand, forskare vid Göteborgs universitet och en av experterna bakom tillståndsrapporten om klimat.

Mängden nederbörd har ökat och i delar av Östersjön syns en utsötning jämfört med hur det såg ut på 1960-talet.

För sjöar och vattendrag är uppvärmningen mest påtaglig under sommaren, vilket ger ökad risk för syrebrist i sjöarnas bottenvatten, som påverkar kallvattensarter som till exempel siklöja. Kallvattensarter som lax och öring i våra älvar påverkas också negativt av uppvärmningen.

Förändrade mönster i temperatur och nederbörd påverkar också mängden och kvaliteten på det grundvatten som bildas.

Den enda långsiktiga lösningen för att åtgärda uppvärmningen av våra vatten är att minska de globala utsläppen av koldioxid.

Läs mer om klimat på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö

Marina kolsänkor livsviktiga för ekosystem och klimat

Ingen har dött av ett medelvärde

Vattnets egenskaper

Nors – nyckelspelare i en näringsväv nära dig

 

Vädret och dess växlingar engagerar de flesta av oss. Och under senare år har det verkligen varit något att snacka om. Rekord efter rekord läggs på listan över väderhändelser som sticker ut. Vädret påverkar inte bara oss människor,  utan i hög grad livet i våra vatten.

På Sveriges vattenmiljö presenteras föregående års väder i en särskild väderrapport. År 2020 var rekordvarmt, med den högsta medeltemperaturen som hittills uppmätts. På de flesta håll var nederbördsmängderna större än normalt. Den mycket milda vintern gjorde också att havsisutbredningen var den minsta som noterats sedan början av 1900-talet. Det milda vädret och riklig nederbörd i början av året ledde till ovanligt höga vattenflöden och många översvämmade vattendrag.

Läs om väder på Sveriges vattenmiljö

Vädret 2020

Vädret 2019

Vädret 2018

Ingen har dött av ett medelvärde

Daglig koll på sommarens algblomning

 

Rik biologisk mångfald behövs för att upprätthålla ekologiska processer på jorden som är livsviktiga för vi ska få mat, rent vatten och ren luft. Detta uppmärksammas bland annat den 22 maj, då det är den biologiska mångfaldens dag.

Förändrade eller förstörda livsmiljöer är ett stort problem i både sjöar, vattendrag och hav, men det finns positiva förändringar också. Arter högt upp i näringskedjan, som säl och havsörn, har ökat under senare år. Några fiskbestånd har återhämtat sig, och i sötvatten ser vi att åtgärder för att motverka till exempel torrläggning, igenväxning, vattenreglering och vandringshinder gett effekt. 

– Det görs många åtgärder och förbättringar som ofta får en stor positiv effekt på lokal nivå. Men för att förbättra situationen behöver både omfattningen och takten i skydds- och åtgärdsarbetet öka, och att man tar ett större grepp och ser det ur ett ekosystemperspektiv, säger Eddie von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist och miljöanalyskoordinator för program biologisk mångfald vid SLU.

För läget är fortfarande allvarligt, och god miljöstatus nås inte för någon livsmiljö eller djurgrupp i svenska hav. Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats utan fortsätter att drabba våra ekosystem. I SLU Artdatabankens senaste bedömning har andelen granskade arter som rödlistats ökat sedan den förra.

Läs om mångfald på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö:

Ålen  – en välkänd doldis

Originalet och nykomlingen – flodkräftan och signalkräftan

Uråldrig geléklump gäckar forskarna

Storspiggen – färgsprakande bråkstake

Glasört – där hav möter land

Miljöförändringar och fiske påverkar näringsväven

 

Miljögifter finns i alla Sveriges vatten, men utsläppen av några av de värsta ämnena som DDT och PCB har minskat, och därmed även halterna i miljön.

– De minskande halterna vi ser i våra mätningar i fisk är framför allt tack vare förbud mot många av de farliga ämnena. Det är också viktigt med en övervakning under lång tid så att vi kan följa ämnenas halter och bättre förstå hur de påverkar vattenekosystemen, säger Suzanne Faxneld, intendent och doktor vid Naturhistoriska riksmuseet, en av de ansvariga experterna bakom temarapporten om miljögifter.

Men nya ämnen kommer hela tiden ut på marknaden för att ersätta de som förbjudits, med oklara effekter för livet i våra vatten. Undersökningar av snäckor och fiskar visar att de påverkas av främmande ämnen i de akvatiska ekosystemen. Honsnäckor utvecklar hanliga könsorgan och fiskars ämnesomsättning är störd. Musslor får i sig läkemedel och det finns fortfarande så höga halter av miljögifter i viss fisk att gravida och barn bör undvika att äta den.

Läs mer om miljögifter på Sveriges vattenmiljö

---

Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö:

Musslor får i sig läkemedel och plasttillsatser

Sjukdomar hos strandade tumlare

Organiska miljögifter

Metaller

Effekter av miljögifter

 

 

 

Försurning påverkar alla våra vatten, och förekommer både i grundvatten, sjöar och vattendrag, liksom i kust och öppet hav.

Men både orsaker, processer och åtgärder för att komma till rätta med försurningen skiljer sig åt mellan vattenmiljöerna. När det gäller sötvatten är det främst utsläpp av svaveldioxid i atmosfären som lett till ”surt regn”. Dessa utsläpp har minskat de senaste decennierna och sjöar har dessutom kalkats för att få upp pH-värdet igen. Situationen har alltså förbättrats något i sötvattnet.

I havet beror försurningen istället på ökade utsläpp av koldioxid. Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släpper ut varje år löses upp i havet. I dag är havet 30 procent surare än det var före industrialiseringen. Det enda som hjälper mot havsförsurningen är att minska utsläppen av koldioxid.

– Vi har klarat av att åtgärda det som orsakar försurning av sjöar och vattendrag tack vare miljöövervakning, forskning och diplomati. Det visar att det går att lösa storskaliga gränsöverskridande miljöproblem, vilket kan ge hopp för miljöarbetet framåt, säger Jens Fölster, docent på Sveriges lantbruksuniversitet, som är en av experterna bakom temarapporten om försurning.

Läs aktuell tillståndsrapport om försurning

---

Relaterad  läsning på Sveriges vattenmiljö:

• Hanöbukten visar på behovet av ekosystembaserad förvaltning
• Försurade sjöars återhämtning
• Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare  
• Göta älv – en resa med vattnets kemi från källa till hav

Nu drar vi igång en kavalkad med nedslag i den uppdaterade webbplatsen Sveriges vattenmiljö. På sajten hittar du aktuell information om tillståndet i Sveriges olika vattenmiljöer, från källa till hav. Under drygt två veckor delar vi ett tiotal inlägg där vi lyfter nya artiklar, förbättrad karta, uppdaterade grafer och tillståndsrapporter. Häng med och lär dig massor om miljön och livet i våra vatten!

Sveriges vattenmiljö

Tumlare i fokus

Den tredje söndagen i maj varje år är det Östersjötumlarens dag, och det firar vi på Sveriges vattenmiljö med två nya artiklar om tumlare. Tumlaren i Östersjön är starkt hotad, och en värdig representant som Art i fokus.

Vanlig tumlare inte så vanlig i Östersjön

Genom att undersöka strandade och bifångade tumlare kan vi få reda på hur hälsostatus för tumlare ser ut och vilka hot de lever under. I en särskild satsning av Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet har över hundra tumlare studerats, med fokus på sjukdomar.

Sjukdomar hos tumlare

Tillståndsrapporten om tumlare