Om väderhändelser drabbar livet i våra vatten i stunden, så gör förändringar i klimatet det på lång sikt. Och den tydliga trenden är att Sveriges sjöar, vattendrag och hav blir allt varmare. Med uppvärmningen följer bland annat att havsvattenståndet stiger och att perioden med isläggning blir kortare. Djur och växter tvingas ändra sina utbredningsområden.
Temperaturhöjningen i våra kust- och havsvatten går snabbare än för världshaven i genomsnitt. Den är ungefär tre gånger så snabb här, vilket innebär en ökningstakt på cirka 0,4 grader per årtionde. Under januari till mars 2020 var svenska hav anmärkningsvärt varma, och för flera stationer registrerades de hittills högsta minimitemperaturerna.
– I våra tidsserier ser vi fler värmeböljor nu än tidigare, och vi ska förvänta oss att de blir ännu vanligare framöver, säger Jonathan Havenhand, forskare vid Göteborgs universitet och en av experterna bakom tillståndsrapporten om klimat.
Mängden nederbörd har ökat och i delar av Östersjön syns en utsötning jämfört med hur det såg ut på 1960-talet.
För sjöar och vattendrag är uppvärmningen mest påtaglig under sommaren, vilket ger ökad risk för syrebrist i sjöarnas bottenvatten, som påverkar kallvattensarter som till exempel siklöja. Kallvattensarter som lax och öring i våra älvar påverkas också negativt av uppvärmningen.
Förändrade mönster i temperatur och nederbörd påverkar också mängden och kvaliteten på det grundvatten som bildas.
Den enda långsiktiga lösningen för att åtgärda uppvärmningen av våra vatten är att minska de globala utsläppen av koldioxid.
Läs mer om klimat på Sveriges vattenmiljö
Relaterad läsning på Sveriges vattenmiljö
Marina kolsänkor livsviktiga för ekosystem och klimat