Havets nyttiga ängar

Sist ut serien av nedslag på webbplatsen Sveriges vattenmiljö vill vi bjuda på en helt färsk artikel om havets nyttiga ängar. Art i fokus är ålgräs – blomväxten som lever på havets mjukbottnar.

Ålgräset är namnet till trots inget gräs. Däremot är dessa blomväxter närmare släkt med växter på land än de alger man hittar i havet. De växer, blommar och pollineras under havsytan och bildar täta undervattensängar på grunda mjukbottnar. Ålgräsängarna fyller en viktig ekologisk funktion och bidrar med ekosystemtjänster som går att likställa med tropiska skogar på land.

Läs om Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar

Relaterade artiklar:

Marina kolsänkor livsviktiga för ekosystem och klimat

Friska sjögräsängar motverkar klimatförändringar

Utforska hur tillståndet i Sveriges vatten förändrats över tiden!

På Sveriges vattenmiljö finns förutom tillståndsrapporter en karta där du kan se hur tillståndet i Sveriges vatten förändrats över tiden – tidstrender. I dagsläget går det att se tidstrender för närmare 140 olika mätvariabler vid totalt omkring 3000 provplatser. Många av de presenterade variablerna mäts både i sötvatten och saltvatten, medan en del av dem är specifika för en viss vattenmiljö.

Som användare kan du filtrera fram de mätvariabler du är intresserad av i en viss vattenmiljö, eller i en viss geografisk region.

Presentationen av tidstrender bygger på årsvärden per station, vattenförekomst eller bedömningsområde. Sötvattensdata redovisas enbart per station, medan marina data oftast redovisas i två steg. Först visas grafer per vattenförekomst, där data från olika stationer har olika färg, och därefter kan du klicka dig vidare till grafer för enskilda stationer. Mätvärden som inte kunnat kopplas till någon station i det nationella stationsregistret visas inte alls i Sveriges vattenmiljö.

Vyn visar mätvariabeln siktdjup, i vattenförekomsten V Gotlandshavets utsjö. Bubblornas storlek indikerar hur många mätningar som varje årsvärde bygger på. Härifrån kan du klicka dig vidare till en av stationerna, och se tidstrend för denna.

Data som ligger till grund för graferna har hämtats från olika nationella datavärdar och kommer från nationell och regional miljöövervakning samt recipientkontroll, där data kvalitetssäkrats av sina respektive utförare före leverans till datavärden.

Om det finns en officiell statusklassning för en vattenförekomst för en mätvariabel, hittar du en länk direkt till databasen VISS, som presenterar denna typ av uppgifter. Du får också länkar till beskrivningar av mätvariabeln och senaste tillståndsrapporten.

Kika på kartan

Läs mer om hur datahanteringen går till

Fisk – en uppskattad men hotad naturresurs

Illustration: Ida Wendt.

 

Ett långvarigt överfiske har gjort att torskfiskar och broskfiskar i havet fortfarande är på historiskt låga nivåer. I Östersjön har storspiggen de senaste åren ökat markant. I Vättern minskade tidigare bestånden av röding på grund av ett kraftigt fiske men nu håller beståndet på att återhämta sig, tack vare flera fiskereglerande åtgärder.

– Särskilt alarmerande är läget för torsk där den fortsatt kritiska situationen för bestånden i Östersjön, Kattegatt, Nordsjön och Västkustens skärgårdsområden nu även kommit att omfatta torsken i Öresund; säger Håkan Wennhage på Sveriges lantbruksuniversitet.

Sedan 1970-talet har bestånden av sötvattensarter som abborre och mört ökat i Östersjöns kustområden, medan bestånden av saltvattensarter minskat. Detta sammanfaller med att kustvattnen blivit allt varmare. Under senare år ser vi dock en generell minskning av rovfisken gädda och i flera områden även abborre. Samtidigt ökar mörten och andra karpfiskar i många områden. En främmande art som etablerat sig vid svenska kusten upp till Gävletrakten är den svartmunnade smörbulten.

Sötvattensmiljöer är hårt utsatta, både för en rad olika mänskliga aktiviteter samt andra miljö- och klimatförändringar. En utbyggd vattenkraft har till exempel påverkat flera arter, som bland annat lax, öring och ål, negativt. Förutsättningarna för fisk i sjöar och vattendrag i landet är så varierande att det är svårt att dra generella slutsatser om beståndens tillstånd. Värt att notera är dock att det under 2019 inte hittades någon 1-årig nors alls i Hjälmaren vid undersökningstillfället.

– Sommaren 2018 var extremt varm och kan ha påverkat norsens fortplantning i Hjälmaren negativt, eftersom det saknas djuphålor med kallt vatten under sommaren. Norsen, som är en kallvattenart, är känslig för högre vattentemperaturer, säger Sara Bergek på Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer om fisk och fiske på Sveriges vattenmiljö.


Relaterade artiklar:

Nors – nyckelspelare i en näringsväv nära dig

Havsvandrande fisk övervakas i indexälvar

Fria vattenvägar i Torneälven och Kalixälven

Storspiggen – en färgsprakande bråkstake

Ålen – en välkänd doldis

Originalet och nykomlingen – flodkräftan och signalkräftan

Hydroakustik i fisk- och miljöövervakning

Just nu pågår en debatt om sill/strömming i Östersjön, och i fredags kom nya råd från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Läs mer hos SLU via länkarna nedan.