Miljögifter finns i alla Sveriges vatten, men utsläppen av några av de värsta ämnena som DDT och PCB har minskat, och därmed även halterna i miljön.
– De minskande halterna vi ser i våra mätningar i fisk är framför allt tack vare förbud mot många av de farliga ämnena. Det är också viktigt med en övervakning under lång tid så att vi kan följa ämnenas halter och bättre förstå hur de påverkar vattenekosystemen, säger Suzanne Faxneld, intendent och doktor vid Naturhistoriska riksmuseet, en av de ansvariga experterna bakom temarapporten om miljögifter.
Men nya ämnen kommer hela tiden ut på marknaden för att ersätta de som förbjudits, med oklara effekter för livet i våra vatten. Undersökningar av snäckor och fiskar visar att de påverkas av främmande ämnen i de akvatiska ekosystemen. Honsnäckor utvecklar hanliga könsorgan och fiskars ämnesomsättning är störd. Musslor får i sig läkemedel och det finns fortfarande så höga halter av miljögifter i viss fisk att gravida och barn bör undvika att äta den.
Försurning påverkar alla våra vatten, och förekommer både i grundvatten, sjöar och vattendrag, liksom i kust och öppet hav.
Men både orsaker, processer och åtgärder för att komma till rätta med försurningen skiljer sig åt mellan vattenmiljöerna. När det gäller sötvatten är det främst utsläpp av svaveldioxid i atmosfären som lett till ”surt regn”. Dessa utsläpp har minskat de senaste decennierna och sjöar har dessutom kalkats för att få upp pH-värdet igen. Situationen har alltså förbättrats något i sötvattnet.
I havet beror försurningen istället på ökade utsläpp av koldioxid. Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släpper ut varje år löses upp i havet. I dag är havet 30 procent surare än det var före industrialiseringen. Det enda som hjälper mot havsförsurningen är att minska utsläppen av koldioxid.
– Vi har klarat av att åtgärda det som orsakar försurning av sjöar och vattendrag tack vare miljöövervakning, forskning och diplomati. Det visar att det går att lösa storskaliga gränsöverskridande miljöproblem, vilket kan ge hopp för miljöarbetet framåt, säger Jens Fölster, docent på Sveriges lantbruksuniversitet, som är en av experterna bakom temarapporten om försurning.
Nu drar vi igång en kavalkad med nedslag i den uppdaterade webbplatsen Sveriges vattenmiljö. På sajten hittar du aktuell information om tillståndet i Sveriges olika vattenmiljöer, från källa till hav. Under drygt två veckor delar vi ett tiotal inlägg där vi lyfter nya artiklar, förbättrad karta, uppdaterade grafer och tillståndsrapporter. Häng med och lär dig massor om miljön och livet i våra vatten!
Tumlarkollage: Resultatet av ett tumlararbete som årskurs 5 vid Bruksskolan i Munkedal gjort.
Den tredje söndagen i maj varje år är det Östersjötumlarens dag, och det firar vi på Sveriges vattenmiljö med två nya artiklar om tumlare. Tumlaren i Östersjön är starkt hotad, och en värdig representant som Art i fokus.
Genom att undersöka strandade och bifångade tumlare kan vi få reda på hur hälsostatus för tumlare ser ut och vilka hot de lever under. I en särskild satsning av Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet har över hundra tumlare studerats, med fokus på sjukdomar.
Högsommaren är redan här. Gräset har gulnat på många håll och tankarna på den torra sommaren 2018 vaknar hos många. Extrema väderhändelser påverkar både oss och våra vattenmiljöer, på gott och ont. Läs en helt färsk artikel om extremväder på Sveriges vattenmiljö.
En positiv nyhet är att öronmaneterna kommit tillbaka. Därför ville vi titta närmare på denna art, och vad det är som gör att den varierar så stort i antal. Läs om öronmaneten och dess cykliska liv på ”Art i fokus”.
Nyligen kunde Sveriges vattenmiljös besökare också läsa om glasörten, som lever där hav möter land, och numera är upptagen på SLU Artdatabankens rödlista.
Att artbestämma växtplankton med hjälp av DNA, är det möjligt? Ny metod med streckkodning av plankton kan bli en viktig del i miljöövervakningen inom bara ett par år.
God läsning och glad sommar, hälsar redaktionen på Sveriges vattenmiljö
Vattenmiljöseminarium i december
I december planerar vi återigen för ett Vattenmiljöseminarium. Denna gång riktar vi oss i första hand till utförare av miljöövervakning, och fokus kommer att ligga på att dela resultat med varandra. Första dagen blir i huvudsak marin, medan andra dagen blir bredare och också passar utförare från sötvattensidan. En särskild inbjudan har precis gått ut till de som berörs, men hör gärna av dig om du har funderingar!
Ett allt sämre fiske, sårskador på fisk, döda sjöfåglar och utflöden av brunt, illaluktande åvatten fick de boende runt Hanöbukten att reagera. Redan i den första delrapporten från 2013 konstaterade man att de problem och processer som observerats i Hanöbukten också präglar stora delar av Östersjön. Men de bakomliggande orsakerna till förändringarna i Hanöbukten och Östersjön framstår fortfarande som diffusa. Hanöbukten visar på behovet av ekosystembaserad förvaltning, som kan hjälpa oss att bättre förstå och hantera problemen.
Något som på ett tydligt sätt påverkar våra vattenmiljöer är vädret. På Sveriges vattenmiljö kan du nu läsa om vädret 2019, som var varmt och blött, men inte extremt. Den milda och regniga avslutningen på året fyllde på vattenlagren i landskapet igen, efter några riktigt torra år.
Det finns nu en publiceringsplan för Sveriges vattenmiljö som sträcker sig över de kommande två åren. Förutom att tillståndsrapporterna ska uppdateras kommer det att bli flera artiklar på temat ”Från källa till hav”, bland annat genom att flera av våra större vattendrag presenteras, på liknande sätt som Göta älv.
Har du ett artikeluppslag eller förslag på ämne du gärna skulle läsa om på Sveriges vattenmiljö, som relaterar till miljöövervakning eller tillståndet i våra vattenmiljöer, är du välkommen att tipsa redaktionen:
2019 var året då Sveriges vattenmiljö lanserades. För första gången finns en samlad bild av tillståndet i våra vattenmiljöer, från källa till hav, tillgänglig för alla på webben. Vi vill verkligen tacka alla som bidragit med texter, data och inte minst, oersättlig expertis.
Arbetet fortsätter, och nästa år kommer vi att uppdatera och fylla på webbplatsen, och se till att den får större spridning. Glöm inte att skicka in tips på ämnen och artiklar ni skulle vilja läsa på sajten. [email protected]
I slutet av ”Laxens år” vill vi bjuda på en ny ”Art i fokus”. Läs om Klarälvslaxen, som lever hela sitt liv i sötvatten. Deras livsmiljö i Klarälven är dock starkt påverkad och det krävs insatser för att bevara denna unika laxstam för framtiden.
Nu blir sajten äntligen publik. Det firar vi med en liten utställning på Havs- och vattenforum och med ett meddelande till pressen:
På webbplatsen beskrivs miljötillståndet utifrån olika miljöteman, varav övergödning är ett. Bild: Ida Wendt.
Ny webbplats ger koll på Sveriges vattenmiljö
För första gången kan du få en samlad presentation av miljösituationen i landets sjöar, vattendrag och hav. På sajten Sveriges vattenmiljö kan du jämföra miljötillståndet i olika vatten och direkt se på kartan vilka trender som går upp och vilka som går ner.
Sveriges vattenmiljö är en digital utveckling av de tidigare tryckta rapporterna Havet och Sötvatten. Målet är att förmedla kunskap om tillståndet i Sveriges vatten, från källa till hav, på webben. Underlaget är resultaten från miljöövervakningen och aktuell vetenskap.
Miljöövervakningen gör det möjligt att följa tillståndet i våra olika vattenmiljöer. I vissa fall liknar miljöproblemen varandra i olika typer av vatten, men i flera fall finns slående skillnader.
På webbplatsen kan du läsa fördjupningsartiklar och lära dig mer om våra vattenmiljöer och hur de undersöks. Du kan till exempel följa med på en resa om vattnets kemi i Göta älv och se vad som händer från källa till hav.
Några nedslag i miljötillståndet för våra vatten 2019
Förändrade eller försämrade livsmiljöer är ett stort problem i både hav och sötvatten.
Flera hundra arter räknas som sårbara eller hotade. Bestånden av torsk, plattfiskar och broskfiskar i havet är på historiskt låga nivåer.
Sjöar och vattendrag har börjat återhämta sig från försurningen men i havet går utvecklingen i motsatt riktning.
Övergödning har lett till rekordstora ytor av döda bottnar i Östersjön, men i många fjällsjöar har vi istället brist på fosfor, vilket innebär svält för livet i sjön .
Denna första version av Sveriges vattenmiljö är resultatet av ett samverkansprojekt, där både universitet och myndigheter ingår. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket står för finansiering av miljöövervakningen. På uppdrag av HaV arbetar Havsmiljöinstitutet med metodutveckling, miljöanalys av salta vatten och redaktionellt arbete. Sveriges lantbruksuniversitet ansvarar för att samordna miljöanalys av sötvatten.
Välkommen in på Sveriges vattenmiljö och lär dig massor om hur våra vatten mår!
I dag startar årets Vattenmiljöseminarium, på Clarion Hotel Post i Göteborg! Det är andra gången seminariet genomförs i den här tappningen, med ansatsen att presentera tillståndet i både söta och salta vattenmiljöer. Intresset är stort, över hundra personer är anmälda. Presentationerna från miljöövervakningen ligger i block, som fångar upp miljöteman som övergödning, mångfald, klimat, försurning, fisk och miljögifter.
Projektet finns nu beskrivet i en rapport, för den som vill fördjupa sig lite mer kring bakgrund, upplägg och arbetsprocesser. Det är många delar som ska på plats inför lanseringen och en del arbete är försenat, både vad gäller presentation av data och tidsserier, och texter. Men samtidigt identifierar och löser vi många problem på vägen, som gör att vi med tiden kan hitta fram till en bättre metod. Och vi ser med tillförsikt fram emot att få lansera spännande innehåll på webbplatsen till Havs- och vattenforum i juni.
Sveriges vattenmiljö har ambitionen att ge en bred men samtidigt detaljrik bild av miljötillståndet i såväl sötvatten som kust- och utsjövatten. För att få bästa möjliga rumsliga täckning hämtas data som rapporterats in till de nationella datavärdarna från både nationell och regional miljöövervakning. Ett annat mål är att bidra till en ökad användning av miljöövervakningsdata genom att gynna både kvalitetssäkring och att miljödata blir tillgängliga i en användbar form. För att bearbetningen av denna stora mängd data skall bli väl dokumenterad och reproducerbar baseras den på skript i välkända programvaror och standardiserade statistiska metoder och grafer. Speciellt läggs stor vikt vid att skapa tydliga dataflöden från utförare av miljöövervakning till presentation på webben. Vidare granskas alla data på ett systematiskt sätt innan de sammanställs i form av tidsserier och läggs ut på webben.
All rådata laddas ner och granskas
Bearbetningen av data inleds normalt med att rådata laddas ner från berörda datavärdar. När det gäller data från svensk akvatisk miljöövervakning är dessa SMHI, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SGU (Sveriges geologiska undersökning). I samband med importen sker även en granskning av att all data som förväntas vara med i nedladdningen faktiskt har lagts in i datavärdens databas. Vidare justeras vissa dataformat för att underlätta fortsatt dataanalys med valfri statistisk programvara.
I några fall hämtas även bearbetade data från datavärd eller utförare av miljöövervakning. Detta gäller till exempel miljögifter i biota, där datavärdens databas håller på att omorganiseras, och uppskattningarna av fiskbeståndens storlek, där hanteringen av rådata bedömdes kräva särskild expertkompetens.
En grundläggande kvalitetsgranskning av enskilda mätvärden förutsätts ha skett hos utförare och datavärd. Inom Sveriges vattenmiljö inriktas därför granskningen på att undersöka om variationen i tid och rum är rimlig. För detta ändamål genereras i statistikprogrammen SAS och R ett stort antal tidsseriegrafer som sedan granskas visuellt. Vidare utnyttjas ett geografiskt informationssystem (QGIS) för att kontrollera, komplettera och sammanställa kopplingar av mätvärden till vattenförekomster och bedömningsområden. Fördjupade analyser av datakvalitet utförs om det finns indikationer på allvarliga kvalitetsproblem. Detta gäller speciellt beräkningarna av kvalitetsindex (BQI) för bottenfauna i marina miljöer.
Ett exempel på hur det kan se ut. Här klorofyll-a i kustvattenförekomsten Gullmarn centralbassäng.
Presenteras som tidsseriegrafer
Presentationen av data på webben bygger på tidsseriegrafer av årsvärden per vattenförekomst eller bedömningsområde enligt de principer som fastlagts inom vattenförvaltningsförordningen. Dessa grafer visar numeriska värden i form av koncentrationer, mängder, antal mm. Ursprunget av data (nationell eller regional miljöövervakning) markeras i anslutning till respektive graf. De formella statusklassningarna av vattenförekomsterna, där sådana finns, görs tillgängliga genom länk till VISS (Vatteninformationssystem Sverige).
Om inget annat sägs visas endast tidsseriegrafer för de variabler och vattenförekomster där det finns minst 10 årsvärden. Denna begränsning gäller också de statistiska trendanalyserna. För att avgöra om det finns en uppåt- eller nedåtgående trend under den tidsperiod som visas på grafen utförs så kallade Mann-Kendalltester som enbart utnyttjar rangordningen mellan de observerade värdena och därför inte är så känsliga för enstaka starkt avvikande mätvärden. För att tydliggöra pucklar och andra icke-linjära trender anpassas också mjukt varierande trendkurvor till årsvärdena. Detta sker med hjälp av så kallade GAM-modeller. Skript för trendanalyserna finns tillgängliga i statistikprogrammet SAS och programmeringsspråket R.
Samtliga årsvärden som utnyttjas för grafer eller trendanalyser görs tillgängliga för nedladdning. Även graferna i sig går att ladda ner eller skriva ut. I samband med graferna kommer den berörda variabeln också att beskrivas i text, som förklarar varför denna är intressant att följa över tid och vad det kan säga om miljötillståndet.
Den 5 december kommer webbprojektet Sveriges vattenmiljö presenteras under ett lunchseminarium på Havs- och vattenmyndigheten. Tanken är att ge en lägesrapport och skapa delaktighet i projektet. Personer både från den söta och salta sidan kommer att finnas på plats, och berätta om arbetsprocess, datahantering och tillståndsbeskrivningar. Det kommer också bli en liten ”rundvandring” på webben, som den ser ut just nu.
Den huvudsakliga målgruppen för seminariet är uppdragsgivande myndigheter, men representanter från andra intressenter har möjlighet att delta via länk. Är du intresserad, hör av dig till Angelina Olsson på HaV, så delger hon dig länken till mötet.
Praktisk info: Angelina Olsson, [email protected], tfn 010-6986203 Plats: möteslokal Åskan, Havs- och vattenmyndigheten, Gullbergs strandgata 15, Göteborg Tid: kl 12.00–13.00, onsdag den 5 december
För den särskilt intresserade finns det möjlighet att stanna kvar i Åskan till kl 14.00 för vidare diskussion.
Redaktionsmöte på Askölaboratoriet
Den 20-22 november hade redaktörerna, som kommer från Umeå i norr till Göteborg i söder, ett intensivt arbetsmöte på Askö. Ganska ensamma den här årstiden, kunde gruppen fördjupa sig i texter och publiceringsverktyg. Det är väldigt spännande att se hur artiklar och tillståndsrapporter växer fram i webbmiljön. Och miljön utanför fönstret var det heller inget fel på!
